Jag vet att det är vääääldigt tidigt att tänka på sånt här när man är fjorton. Men jag vill att en sak ska vara säker för alla. Jag vill inte ha barn. Ok? Fattar ni vilket press det är på oss tjejer när alla säger att kvinnans mening är att föda och att växa upp ett barn. Så är det inte, jag får råflipp för i helvetet! Varför ska man ens ha ett jävla fucking barn? Varför?
Män tänker ju bara "aa men det är bara att ha sex, njuta av att man gör det, sen är det bruden som får ta hand om resten". "Jag har det jävligt lätt". För i helvetet, stryp dem!!!
Kan nån säga till mig vem vill ha ett foster i sin mage i 9 månader? Och på tal om nåt som växer i ens mage.... usch.
Vem vill förstöra sin kropp för ett barn och lida av all smärta under en förlossning?
Vem vill gå upp i vikt femton kilo extra av egen vilja?
Vem vill ha mjölk som rinner ur brösten? Och plus att det är nån jävel som biter på den?
Mamma vill att jag ska ha barn, mormor vill att jag ska ha barn (när jag blir äldre alltså), hela min familj vill det. Men varför? För att förstöra sig själv? Javisst tänker jag gifta mig och leva mitt gladaste liv i en lyxvilla på Ibiza, men att barn kommer i bilden får mig bara att skita på mig haha.
Jag sitter brdvid min lilla tik Buffy och troligen är hon gravid. Hon parade sig alltså med vår andra hund. Men ville hon det? Nej. Hon skrek och tjutade när det var dags. Men hanen ville det. Han ville göra det, just to seduce himself and that's it. Buffy lider. Har det jävligt svårt. Istället för att leka och springa runt har hon ett foster i sin mage. Tycker så himla synd om henne.
Jag är inte självisk utan jag tänker på mig hur jag ska må mitt bästa. Och är det här mitt val, så är det bara.