karas

Alla inlägg under juni 2016

Av Karolina - 18 juni 2016 18:37

Det blir tidig skolstart haha, men det var mycket efterfrågat så varför inte skriva detta inlägg nu? Jag vet att många av er går fortfarande i grundskolan, men de flesta av er är inne på högstadiet. Och många är såklart oroliga inför 9:an. Men, (ok, det här kommer låta väldigt falskt, men tro mig, det är så) snälla rara, oroa inte dig för att...


1. Stressa inte! Som sagt, precis en vecka innan jag skulle börja nian, skrapade jag ihop en lista på min mobil där jag punkt för punkt radade upp massa grejer som gjorde mig orolig. Jag har tyvärr inte denna lista kvar, men guuud vad den var fånig. Asså det var många småsaker som inte ens skulle spela roll om ett par månader. Kommer ihåg att jag var orolig inför spexfotot, nationella prov, balen.. Saker som man verkligen skulle se fram emot. Balen var en av de bästa minnena man kunde få med sina klasskamrater. När vi dansade hela natten lång, liksom hela stämningen var så ljuvlig. Får nästan tårar nu haha. Ok, nationella proven kanske är lite nja, men i slutändan var det faktiskt både lärorikt och ''kul''. Med kul menade jag att vi hade en speciell samling inför ett av proven som bara var så minnesvärd. Kan berätta om det senare i ett inlägg, för det här kommer bli så långt. Men handen på hjärtat, allt kommer lösa sig till slut, och det kommer bara kännas så bra och man kommer ångra sig  att man ens brydde sig så mycket om dessa ''svackor''. 


2. Det är många andra som känner precis likadant, du är i samma sits som dem. Och om man är mer med sina vänner än att oroa sig kommer man inte ens märka det. Jag har aldrig varit den personen som tillhörde ett gäng, men jag hade ett par vänner som jag alltid umgicks med. Och ju längre tiden gick, desto mer lärde vi känna varandra. Jag menar, vi var inte främlingar för varandra, men öppnar ju sig mer inför andra ju längre man känner dem. Och det finns så mycket att veta om dem. Du får gärna släppa loss, jag menar, det är ditt sista år i grundskolan och många ser upp till en. Gör dock inget som är dåligt för din hälsa. 9an är ett år många hittar sig själva och vilka dem är, och jag lovar dig att du kommer inte vara densamma som du var vid skolstarten. 

 

3. Detta år kommer gå över på ett ögonblick. Dröm inte dig vidare, för varje månad av detta läsår kommer man sakna så hemskt mycket. Det är väldigt många evenemang som är just för niorna, känn dig speciell. Läraranarespekterar niondeklassarna väldigt mycket och till slut kommer man märka det. Den fina middagen vi fick på sista lunchen och särskilt utspringet som vi hade (vet dock inteom andra skolor har det) när alla andra från skolan stod mittemot varandra i hela skolan och bildade en bro som niorna fick gå igenom. Det var verkligen kul som fan. Jag vet inte, kanske era skolor har något bättre, så njut av det medan stunden varar. Slutet av året brukar också vara den tiden man socialiserar ännu mer med andra vilket jag gjorde, liksom näst sista dagen i skolan var den dagen vi fick fler vänner. Men allt känns bara så härligt, lovar dig.  

 

4. Det kommer kännas så jävla bra efter. Jag vet, det känns väldigt utmanande och hela läsåret kan kännas livsavgörande med tanke på gymnasievalet. Vissa perioder kan kännas svårare och det känns som att det aldrig kommer vara över, det harjag också känt. Jag var väldigt dålig på matte vid början av terminen, jag ville aldrig ta tag i det för att jag var lat. Men sen insåg att det fanns ingen återvändo och allt man behövde var att plugga. Kommer ihåg att det krävdes många veckor för att jag skulle hinna ikapp ''kravet'', och jag gjorde det. På en del av det sista matteprovet där alla kapitlar var med fick jag högsta betyg. Det kändes verkligen overkligt, men jag var bara så stolt. Och sist men inte minst, våran engelska graduation var bara helt underbar. Där satt man och sammanfattade hela året för sig själv i huvudet, och till slut insåg man hur roligt man hade och att man verkligen kommer sakna allt. För det känns så jävla bra efter. 


                            


                               

 

ANNONS
Av Karolina - 16 juni 2016 14:28

För bara några veckor sen satt jag på tåget där jag väntade att den skulle åka. Utanför på perrongen stod en man som pratade i telefon, märkte av honom en del då det var bara jag, den där mannen och en till person vid och i vagnen. Han fortsatte sitt samtal gåendes in i vagnen och sedan satte sig ganska nära mig. Han avslutade sitt samtal och bytte sedan plats och satte sig framför mig, men med två stolars mellanrum, alltså den andra stolsektionen framför mig. Hela tiden satt jag med mobilen bara för att det är en gammal dålig vana, när jag plötsligt hörde någon säga ''ursäkta'' ett par gånger lite tyst tills jag märkte det. Jag kollade upp och det var han som satt framför mig som sa det. Jag trodde att han undrade om stationerna, men han tog en liten paus och sa sedan, ''fina'' och börjar svepa i runda rörelser med sin hand runt sitt bröst. Det var liksom en illustration av det han gav mig en komplimang på. Jag fårstod inte honom så väl då man märkte hans grova brytning och formulering, först trodde jag att han sa att jag hade en fin klänning och jag sa tack. Men sen förstod jag vad han egentligen menade. Sen forstatte han le fult åt mig och ba ''kom sätt dig här'' och jag svarade met ett trevligt nej. ''Eller ska jag sätta mig där?''


Man ba WTF, for real?  Varför i hela världen ska du sätta dig här när du trakasserade mig sexuellt? Efter mitt nej visade jag gott och väl att jag inte ville forsätta konversationen och började hålla på med min mobil igen. Okej, det var lättande att han förstod att nej är nej och att han sa ok därefter, men hela situationen blev bara så jävla obehaglig. Han såg ut som en nybliven 30-åring. Asså det här känns så äckligt, och jag blir bara förbannad att man ska behöva utsätttas för nåt sånt. Det känns som att man säger det hela tiden och denna mening har tappat sin betydelse. Vad får en rätten att ha mage att säga det här? Grejen är att vi kan inte göra nåt åt det, utan det är dem som ska rätta till sig och veta hur man ska bete sig hyggligt. Jag vill inte att detta ska hända nån, oavsett vart man befinner sig. 


 

ANNONS
Av Karolina - 15 juni 2016 22:15

Jag har vart lite frånvarande från bloggen som ni märkt, men jag är tillbaka nu. Om nån ens visar upp sig här längre haha. Anledningen var att jag helt enkelt inte hade tid pga skolan. Jag gick trots allt sista året i grundskolan. Det känns så overkligt när man säger det här, att man gått ut 9:an. Det känns ouppnåeligt, eller det var så jag tänkte när jag började. I slutet av sommarlovet satte jag ihop en lista där jag skrev upp allt jag var nervös inför, trodde att det skulle lätta upp. Det gjorde det ju inte för att efter varje sak jag skrev kom jag upp med en ny punkt och så fortsatte det. Ska jag kanske skriva ett inlägg om det? Alltså för er som ska börja 9:an nu till höst eller i framtiden, lite berättelser och tips? Funderar på om jag ska göra en serie om det för jag har en hel del att berätta (haha) eller bara ett omfattande inlägg om det. Men den kommer nog komma upp denna vecka. Sen har jag ett viktigt inlägg som jag helst av allt vill publicera så snart som möjligt för det är ett ämne som jag känner jag måste ta upp. Men sålänge får ni ha en bra kväll!

 

 

Haha, det enda man fick från vår graduation (skolavslutning).

Presentation


Haha, skoja bara. Den här bloggen är visst fancy. Här skriver jag om det jag älskar mest. Shoppa, resa och träna. Och också lite livshändelser. KONTAKT:
info.karolinal@gmail.com
INSTAGRAM: karalaso

Fråga mig

19 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15 16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2016 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Följ bloggen

Följ karas med Blogkeen
Följ karas med Bloglovin'

Vll du skriva ett inlägg på min blogg?


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se